Det blir allt vanligare att ungdomar väljer att vidareutbilda sig efter gymnasiet. Antingen på en gång, eller så tar man ett sabbatsår för att sedan satsa på plugget igen. Det finns självklart mängder av utbildningar att gå efter gymnasiet, breda som smala, långa som korta. En del leder direkt till ett visst yrke medan andra ger en bredare kompetens. Här följer två vanliga utbildningsformer du kan välja efter gymnasiet. Självklart finns många andra utbildningar, t ex folkhögskola, fristående utbildningar och utbildningar inom kommunal vuxenutbildning.

KY-utbildning

KY står för Kvalificerad Yrkesutbildning, och är ett alternativ till högskoleutbildning. En KY-utbildning är vanligtvis ett eller två år lång och berättigar till CSN-bidrag. Det speciella med denna typ av utbildning är dess nära samarbete med näringslivet, så att de lätt kan leda till jobb. Utbildningen anpassas hela tiden så att den kan möta behovet på arbetskraft i olika branscher. KY ska finnas när och där den behövs. De flesta utbildningarna sker inom branscherna teknik, tillverkning, ekonomi, vård, turism och restaurang. Det har blivit populärt även bland vuxna att gå en KY-utbildning, då det ger en chans att byta bana eller vidareutbilda sig. Medelåldern bland KY-studenter är 29 år.

Högskola och universitet

I Sverige finns minst en högskola eller universitet i varje län. En högskola kan ha många olika inriktningar, t ex forskning, teknik och handel. Skillnaden mellan en högskola och ett universitet är att universitetet får utbilda och examinera doktorer inom minst två vetenskapsområden. De får även forskningsresurser till dessa vetenskapsområden. Om du vill läsa vidare på högskola/universitet efter gymnasiet är det viktigt att du tar reda på vilken behörighet som gäller det program eller den kurs du vill söka. Alla som fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program har grundläggande behörighet. Många utbildningar kräver dock speciell behörighet, vilket innebär att du ska ha läst vissa kurser och ha minst betyget G i dessa.